Den tragiska sanningen...

De som träffar mig ser den, kroppen..
men de som inte ser mig så ofta tror säkert att jag tränar på och är duktig..
O visst, det gör jag..
Mellan 2-3 pass i veckan..
Men det syns inte eftersom jag inte sköter maten o sockerbehovet har varit/är extremt..
En dag utan något förbjudet va läääänge sen...
O är det en bra dag då äter jag kanske överdrivet mkt för att det kompenserar det "svullandet" jag håller mig ifrån...
Ibland handlar det inte om just behov av socker, det handlar snarare mer om känslan att krypa ihop i sofffan o få tugga o tugga o fylla mig med godsaker..
känslan att få ha det där kvällsmyset, o jag är nog inte ensam om o tycka att det är just godis, bakverk eller pizzor som fyller funktionen.. det blir inte samma sak om man kryper ner under filten med ett par knäckebröd eller en frukt..
Det är iaf vad min hjärna bestämt nu för tiden...
 
Som ni vet så va jag enormt glad o stolt över att äta sunt, i tidsmönster och rätt mängd i hela 5 månader...
O vågen sa bara POFF, -14 kg rann av denna kroppen..
O jag va så glad över att sockret inte va ett behov längre...
Kroppen sa till när jag skulle äta o jag va aldrig övermätt..
Men sen kom det, yrseln..
Jag hade lågt blodsocker o när jag skulle ta en frukt för att höja det så tog det emot, en HEL frukt va ju inte bra, den innehåller ju så mkt fruktsocker (som kan öka sockersuget) o det va ju faktiskt inte rätt tid att äta igen..
Tidsmönstret va ju viktigt, men att mitt mående va viktigt tänkte jag inte på alls..
jag hade ju gått ner, jag va ju smal, igen...
Men idag ser jag på foton o ser att jag var FÖR smal...
 
 
Idag kan jag med en stor suck säga att jag är tillbaka på ruta 1 igen...
Att det kunde gå så här snett, o så här snabbt har väl egentligen inte med kroppen o göra..
Det är huvudet..
En ond cirkel...
Jag kan gå ner, så jag njuter nu en stund o äter det jag saknat o sen tar jag tag i det igen..
Men det där "sen" kom aldrig...
Jag lyckades så bra för att jag gick All In..
Jag stod vid köksbänken timtal o gjorde matlådor, vägde det mesta o mixade smooties...
Jag följde allt till punkt o pricka o jag tränade ca 4 ggr i veckan..
Det funkade ju, iaf ett tag..
För jag är en av dom som tillslut tröttnar...
Jag vill inte behöva tacka nej till middagsbjudningar eller ta med matlåda..
jag vill inte behöva stå emot trevligheter för att jag inte har möjlighet att äta mina bestämda mål just DET klockslaget..
Jag va tex i Växjö o handlade i somras..
När det va dags för mellanmål gick jag ut i bilen o tog min smootie o fortsatte sen..
Ett äpple i väskan gick ju inte, för det va inte rätt mängd kacl..
Hör ni hur sjukt?
Jag ska varken tävla i någon fitnesstävling eller är tvungen att bevisa nått för någon annan..
jag är ju bara människa o vill kunna leva normalt men ändå slippa känna mig som en säl..
Jag skriver "känna" för skriver jag "se ut" så vet jag att någon säger - det ser du ju inte ut som!!
Men det handlar om hur man mår mer än hur man ser ut...
 
Jag har under de senaste 10 åren jojobantat enormt..
Jag har varit på min vikttopp på 89 kg, sen har jag varit nere på 61 kg...
O det har svängt fort....
Det är så ledsamt när kläder man tycker om bara ligger o tar plats o gör mig påmind om hur bra jag var, vilket jobb jag la ner...
Men sen sitter man i soffan o tycker synd om sig själv..
Men vem tvingar mig att tugga`?
vem tvingar mig att handla just det där sötsliskiga..?
Jo jag...
 
Jag vill hitta en balans..
En balans mellan träning och kost..
Jag vet så väl att allt handlar om energi in och energi ut...
Tränar jag som jag ska så kommer jag kunna äta en godsak då o då..
Inte varje dag, inte varje vecka men när jag känner att jag är värd det, på riktigt...
Sen ska jag inte behöva sitta o äta husmanskost utan smör, grädde, och vitt mjöl..
Det är MAT, och jag vet hur en talriksmodell ser ut..
Det borde inte vara så svårt!!

Säga vad man vill om Fitnessfigten, det funkar, absolut..
men det sätter konstiga tankar i rullning och det är inte bra...
 
Men man får kämpa vidare..
Det är lätt att falla för frestelser..
Eftermiddagen är värst då man blir trött efter lunchen o man vill ha en extra kick...
o vips så står man där med nått sött och gott..
Men det SKA inte behövas...
!!
 
Detta är den tragiska sanningen om vad jag gjort mot mig själv på bara några få månader...
 
BOOM... Det skiljer hela 15,4 kg mellan bilderna...:(
 
Det svåra är inte att gå ner, det är att stanna...
Jag kan köra fitnessfighten igen, o jag kommer gå ner..
men det är ju uppenbart att det inte håller i längden..
Har ju gjort det tre ggr nu...
 
Mitt stora bekymmer är sättet att tänka..
Att hantera situationer som får mig att vilja äta som jag gör..
Tröst, tristes, okoncentration, panik.. ja listan är lång..
O som alla vet så räddar man inte någon situation genom att tugga...
Den försvinner inte genom att äta tills man mår illa, eller tills hjärtat rusar eller tills huvudet spricker av huvudvärk..
 
Jag måste hitta en balans, och jag ska hitta den!!
 
End of story....

Kommentarer
Postat av: Syrran

Jag vet att du vet hur detta ska få ett slut

Ge dej själv inte ångesten över att leva ett normalt liv

Du går inte upp 1 kg av att hämta pizza då å då
Du behöver inte stå på gymet 6 dagar i veckan
Man ska leva ett liv man mår bra av å de lär du inte må bra av å göra för de kommer ge dej den där hemska inre stressen

Ingen har sagt till dig att du e kraftig å bör tänka lite på vad du stoppar i dig
De har däremot du gjort
De e ingen som säger att du e en lat jäkel som bara sitter i soffan å äter skräp
De har du gjort

Tvinga dig Själv att släppa alla krav

Ät dina mål med måtta
Ät vad du vill men tänk på alternativen som faktiskt kan va godare trots att de e nyttiga

Å som du själv skriver så vet du hur tallriksmodellen ser ut

Träning ska va kul å inte ett måste för din inre röst har sagt att du måste

Å va ja önskar ja kunde ge dej lite av mitt tankesätt som ja har nu

De gäller å lära sig å leva med att inte göra nått helt perfekt eller att vara helt perfekt

Älskar dig för den du e å ja hoppas du finner ro inombords snart för vet själv vilket kaos som finns i huvudet

💕

Svar: Älskar dig, du fina människa!! <3
Pila

2014-12-02 @ 23:16:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0